Effektavgifter – Allt du behöver veta om effekttarifferna

I denna artikel tittar vi närmare på vad effektavgifter eller så kallade effekttarifferna härstammar ifrån och vad det kan innebära för dig som elkund.

Effekttariffer – bra grej eller straffskatt på elbilar?

Hittills har man som privat elkund brukat betala för sin elkonsumtion. Nu kommer det även avgifter på den effekt man använder, de så kallade effekttarifferna. En ny elförordning är under utarbetande. Vad innebär det här?

Innehållsförteckning

• Vilka elbolag tillämpar effekttariffer idag?
• Förnybara energikällor låter sig inte styras
• Mer el krävs för att rädda klimatet
• Effekt, laddning, ström – hur hänger allt ihop?
• Ny elförordning kräver effekttariffer
• Vad är syftet med effekttariffer?
• Hur kommer effekttarifferna att utformas?
• Elbilar kan bidra med jämnare efterfrågan på el

Förnybara energikällor låter sig inte styras

I takt med att kärnkraften och kolkraften fasas ut ur den så kallade elmixen, måste alltmer av vår el produceras av vindkraftverk och solkraftverk. Sveriges mål är att ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Det här är förnybara energikällor, men de är också ”intermittenta” energikällor – de producerar bara el när vädret tillåter. Med den här tekniken kan man alltså inte öka eller minska elproduktionen efter hur mycket el som behövs från dag till dag eller från timme till timme. Man kan inte längre möta tillfälliga effekttoppar genom att öka elproduktionen i det närmaste kraftverket.

Mer el krävs för att rädda klimatet

Samtidigt som elproduktionen byter karaktär förutspås vår elanvändning att öka, bland annat på grund av elbilarnas inträde och den ökande elektrifieringen av industrin – två förändringar som drivs av klimathänsyn. Omställningen till ett klimatneutralt samhälle leder alltså till ett ökat elbehov. Det kan låta märkligt, men det beror förstås på att vi tar mindre energi från andra, smutsigare och icke förnybara energikällor. Göteborgs Stad räknar till exempel med att behöva gå från en elkonsumtion på 800 MW till 1700 MW under den kommande tioårsperioden.

Både förändrad produktion och ökad efterfrågan ställer stora och nya krav på elsystemet i hela landet. Förändringarna kräver ett utbyggt, förstärkt elnät, men även ett nytt sätt att ta betalt för elen. Det är här de så kallade effekttarifferna kommer in.

En ny elförordning för att dra upp riktlinjerna för detta är under utarbetande, men ett antal elbolag har redan infört effekttariffer. Av 150 elbolag i Sverige har i skrivande stund 12 infört effektavgifter för villakunder och 6 för lägenhetskunder, se rutan. Mer om det längre ner, men först lite grundfakta.

Effekt, laddning, ström – hur hänger allt ihop?

Låt oss kort och lite förenklat gå igenom vad de olika orden inom elektricitet egentligen står för. Elektrisk ström består av elektriskt laddade partiklar som rör sig genom en elektrisk ledning (ofta en koppartråd). Partiklarna strömmar fram pådrivna av en elektrisk spänning. Man kan jämföra det med ett rinnande vatten – vattenpartiklar som strömmar fram pådrivna av en höjdskillnad. Om spänningen ökar, kommer fler elektriska partiklar att strömma genom ledningen, och strömmen ökar.

Om de laddade partiklarna stannar upp på en viss plats, uppstår en laddning där. Det är det som händer när man laddar ett bilbatteri. Spänningen i elnätet driver en ström av laddade partiklar in i batteriet, fler och fler, tills batteriet är fullt av laddning. Sedan stannar partiklarna kvar i batteriet i väntan på att få ”rinna ut” igen och sätta snurr på, till exempel, bilens elmotor.

När man pratar om effekt menar man hur mycket laddning som flyttas per tidsenhet. Ju mer ström som flyter genom en apparat, desto större effekt använder apparaten. Något förenklat beräknas effekten som spänningen gånger strömmen – effekten ökar alltså om man höjer antingen spänningen eller strömmen, eller båda.

Strömmen mäts i Ampere, spänningen i Volt, effekten i Watt och laddningen i Watt-timmar (Wh). Ofta anger man effekten i kW (tusen Watt) och laddningen i kWh (tusen Watt-timmar).

Vanliga värden på spänning, ström och effekt är 220 V (vanlig hushållsel), 16 Ampere (ofta den maximala strömmen i hushållets elsystem), 11 kW (normal laddningseffekt med en laddbox), 2 kWh (ungefär vad en elbil drar per mil) och 75 kWh (vad som ryms i ett ganska normalt elbilsbatteri).

Ny elförordning kräver effekttariffer

2018 beslutade riksdagen att en ändring skulle införas i elförordningen för att möta de förändrade kraven på elsystemet som vi har beskrivit här ovanför. Energimarknadsinspektionen (Ei) fick i uppdrag att ta fram nya föreskrifter för hur nättarifferna ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet. Arbetet pågår i skrivande stund. Mer information finns hos Energimarknadsinspektionen, men de nya föreskrifterna kommer förmodligen innebära att elnätbolagen måste ta ut någon form av effektbaserad avgift från sina elkunder i områden där elnätet inte räcker till.

Vad är syftet med effekttariffer?

Syftet med de effektavgifter som (troligen) kommer att föreslås är att elnätsbolagen ska slippa att bygga dyrbara förstärkningar av elnätet för att klara effektuttag som bara uppstår några få timmar varje dygn. Genom att sprida ut elanvändningen jämnt över dygnet kan vi kapa effekttopparna. På det sättet används elnätet mer effektivt, och man kan föra över samma mängd el till kunderna med en betydligt lägre maxeffekt, helt enkelt för att man gör det under längre tid. Med en jämnare belastning på elnätet ryms fler elanvändare i det befintliga elnätet, och man minskar risken för att hela bostadsområden får strömavbrott för att effekten går över maxgränsen och en huvudsäkring slår ifrån.

Dagens elavgifter bygger på konsumtion, alltså hur många kWh el som ett hushåll använder. De är inte ”kostnadsreflektiva” – det vill säga de återspeglar inte elbolagens (eller elnätbolagens) faktiska kostnader, just i och med att de inte tar hänsyn till effekttopparna. De ger inte heller kunderna de “prissignaler” som behövs för att man som kund ska kunna fatta välinformerade beslut om sin elanvändning – som att välja att ladda elbilen när elen är som billigast, och därigenom faktiskt också få en lägre elräkning. Effektavgifter har länge varit standard för stora elkunder som företag, men det är ett nytt fenomen för konsumenter som vi nu måste lära oss att leva med. Och lära oss att gilla, eftersom det i grunden ger oss ökade möjligheter att styra vår egen ekonomi.

Relaterad läsning: Smart laddning: Vad betyder det?

Exempel i Göteborg

Nätbolaget Göteborg Energi Nät är ett av de bolag som har infört effekttariffer för sina privata elkunder. När detta skrivs ligger effektavgiften runt 200 kr för en effekttopp på 6 kW. Man får alltså betala mer om man använder högre effekt någon gång under fakturaperioden. Men enligt ett EU-direktiv ska eltarifferna alltså återspegla operatörernas faktiska kostnader, som inte har förändrats. För att införa effektavgiften på ett intäktsneutralt sätt har man därför sänkt de fasta avgifterna och även avgiften för elöverföringen. Den som inte orsakar effekttoppar får med andra ord en något lägre elkostnad än innan, medan den som ”kör systemet hårt” får betala lite mer.

Ett sätt att köra hårt är till exempel att ladda en elbil med en laddbox. Laddboxen drar hög effekt. Även om en elbil inte ökar hushållets totala elanvändning så väldigt mycket, kanske med 30 %, kan elbilen leda till att hushållets effekttopp, alltså den största uttagna effekten under en period, ökar betydligt, kanske med hela 400 %, alltså en faktor 4 (från 8 kW till 30 kW i Ny Tekniks exempel). Därför har effekttarifferna kallats för en straffskatt på elbilsägare, eller en trängselskatt för elkunder. Men syftet med effektavgifterna är alltså att få elkunderna att ändra beteende och helt enkelt sprida ut sin elanvändning över dygnet. Genom att inte ladda elbilen så snabbt som möjligt utan hellre dra ut på laddningen över en längre tid, till exempel hela natten, kostar laddningen mindre toitalt sett, och elsystemet belastas inte lika hårt. Med ett uppgraderat avgiftssystem kan detta bli till en win-win-situation för både elbolag och konsument.

Hur kommer effekttarifferna att utformas?

Energimarknadsinspektionen arbetar just nu med att ta fram föreskrifter för effekttariffer. Exakt hur de ska se ut är inte klart, men det kommer sannolikt inte att bli en sådan modell som Göteborg Energi Nät har valt, där den högsta effekttoppen varje månad bestämmer avgiften. Att ta betalt efter ett enstaka mätvärde, nämligen en enstaka effekttopp, har sina nackdelar. Till exempel tar det bort allt incitament att spara på effekten när man väl har åstadkommit en rejäl topp en gång under den perioden. Det kan också leda till att man får betala för ett enstaka misstag, om man ställer in laddboxen fel eller glömmer att stänga av någon apparat i hushållet. Det totala inflytandet på konsumenternas beteende blir inte optimalt med en sådan modell. Förmodligen kommer någon typ av tidsdifferentierade effektavgifter att föreslås, men vi får återkomma till det.

Elbilar kan bidra med jämnare efterfrågan på el

Framtidens elsystem kommer alltså att bygga på intermittenta energikällor, som skapar en svårighet med balanseringen av lasten på elnätet. Som elbilsägare kan man bidra till att stötta det förändrade elsystemet med två beteenden som bidrar till balanseringen: