Laddstolpe hemma – fördelar och nackdelar
Något som de flesta nya elbilsägare frågar sig är hur man kan tanka bilen på bästa sätt. Det är ju en stor fördel att slippa åka ner till macken för att tanka, men hur ska man lägga upp det där med laddning på hemmaplan? Här går vi igenom alternativet att sätta upp en laddstolpe hemma, och kikar på fördelar och nackdelar med det.
Det går att ladda elbilen från ett vanligt eluttag på parkeringen eller garageuppfarten, men det har sina nackdelar. Dels måste du starta laddningen manuellt, såvida inte bilens inbyggda ombordladdare har inbyggd intelligens för det, till exempel via en app. Dels kan du inte låta bilen laddas vid exakt de tidsintervall då det är lämpligast, till exempel när priset är som lägst. Sist men inte minst så är det riskabelt ur säkerhetssynpunkt att ladda från vanligt eluttag då det innebär en stor belastning på ditt elnät.
Laddstolpe ger intelligent laddning
En fördel med en laddstolpe eller en laddbox är alltså att den kan bidra med inbyggd intelligens för laddningen. Dels kan den starta och stoppa laddningen automatiskt, till exempel under natten, så att batteriet laddas på ett skonsamt och effektivt sätt, och lagom mycket. Dels kan den ta hänsyn till det fluktuerande elpriset i realtid, men även till hushållets och elnätets övriga effektbehov.
Till exempel kan intelligensen känna av när hushållet går ner i varv inför natten och sedan ta så mycket effekt som finns kvar upp till huvudsäkringens maxspänning. De riktigt avancerade laddstolparna kan till och med samarbeta med elnätet för att bidra med både stabilitet och effekt i reserv. Nu när samhället snabbt ökar sin elanvändning av klimatskäl, uppstår en del nya utmaningar för elnätet. En sådan är de kraftiga effekttoppar som kan uppstå, och som trots att de kanske är kortvariga ändå kräver att hela den delen av elnätet uppgraderas för att klara högre effekter, vilket är kostsamt. En annan utmaning är att balansen mellan efterfrågan och behov blir en komplex och snabbt föränderlig ekvation, med väderberoende strömkällor och många olika aktörer som vill ladda och köra elektrisk utrustning vid olika tider på dygnet. Där kan den parkerade elbilsflottan fungera som ett energilager, som kan mata in ström i nätet när det behövs, för att sedan ”ta tillbaka” den när efterfrågan går ner igen. Hushållen blir på så sätt aktörer på elmarknaden, snarare än enbart konsumenter. Det kräver en del infrastruktur, men förändringen är på gång.
Även företagen kommer förstås bli en del i det här upplägget, och många företag tittar redan idag på vad som gäller om man vill sätta upp laddstolpar för företag.
Laddstolpe ger snabbare laddning
När man laddar med det vanliga vägguttaget har man en enstaka fas med 220 V spänning (alltså bara en ledning). Är det en vanlig hushållssäkring på 10 Ampere som sitter på ledningen får man en en laddeffekt på 2,3 kW. Den siffran är då dessutom ett maxvärde som förutsätter att den nödvändiga effekten finns tillgänglig i hushållet eller fastigheten. Med andra ord, att man inte kör våffeljärnet, dammsugaren, hårtorken och slagborren samtidigt. Med ett elbilsbatteri på 60 kWh tar en full laddning i så fall ca 20 timmar. Laddningen kan alltså bli en flaskhals med den här lösningen, om man behöver bilen varje dag.
Med en laddstolpe kan man kräma på med mer effekt (mer laddning per minut), och kapa tiden tills att batteriet är färdigladdat. Dels kan man ladda via tre faser i stället för en, vilket i en handvändning tredubblar laddeffekten. Dels har man ofta en starkare säkring på ledningen till laddstolpen, åtminstone 16 A, vilket i sig också tillåter ett högre effektuttag. Med tre faser och 16 A kan man ladda med 11 kW laddeffekt, och samma elbilsbatteri på 60 kW är nu färdigladdat på under sex timmar. Nu är det alltså inga problem att möta den nya dagen med full potential – fortfarande med förutsättningen att effekten finns att tillgå i fastigheten.
För att vara rättvis ska man ändå säga att elbilens batteri kanske inte alltid är helt urladdat när man har kört klart för dagen. Och batteriet behöver kanske inte bli helt fulladdat inför nästa dag heller, det beror ju på hur mycket man tänker köra. Den tekniska rekommendationen är dessutom att i normala situationer försöka hålla batteriets laddning mellan 20 % och 80 % av dess kapacitet, för att maximera batteriets livslängd. Och har man en laddhybrid är ju batterierna betydligt mindre och laddas snabbare, så den nämnda flaskhalsen uppstår kanske inte ens. Tar batteriet slut är det dessutom en icke-händelse för en hybridbilsägare.
Installation av laddstolpe berättigar till bidrag
För att driva på den viktiga omställningen till hållbar el och cirkulär ekonomi hjälper staten till med ett bidrag för olika typer av investeringar på området. Här ingår bland annat att skaffa laddstolpe till ett pr
ivat hem. När vi skriver detta är reglerna att du får hälften av kostnaden tillbaka (50 %). I den kostnaden får du då räkna in dels själva laddaren, dels även stolpen och markarbetet som eventuellt behövs för att sätta upp stolpen, dra el osv. Hur bidragsdelen utvecklas i framtiden är det ingen som vet, så där har du ett argument att passa på och ta chansen medan regelverket existerar. (Ett tips är ändå att kolla upp exakt vad som gäller innan du fattar beslut och drar i gång projektet.)
Läs mer: Bidrag för laddboxar/laddstolpar
Laddstolpen kostar en del
Är det inte så lyckligt att du redan har en lämplig stolpe att montera en laddare på, innebär det förstås att du måste ställa upp en. Ingen jättestor grej, men det medför en kostnad och en tidsåtgång. Eller ytterligare en kostnad om du lejer ut jobbet. Dessutom behöver elen dras fram och säkras enligt konstens alla regler, och av legitimerad personal – vi vill ju inte ha en pandemi av brinnande elbilar i de svenska bostadsområdena.
Nu kan du som nämnts ovan få tillbaka en del av den här kostnaden genom ett statligt bidrag, men kostnaden blir ändå större än noll. Kanske är det också så att det kommer bli vanligare att man sätter upp laddstolpar för bostadsrättsföreningar, där flera hushåll är med och delar på installationskostnaden.